Odlingen

 

Tillverkningen av vår must börjar i vår KRAV-certifierade äppelodling. När vi står där i september och tittar på hur äpplena trängs om utrymme och för varje dag blir rödare, när vi tittar på blommorna i maj och när vi beskär träden i februari tänker vi på hur musten ska smaka. Varje del under året har betydelse och varje årstid har sina viktiga beslut. Sötma, syra, bevattning, gödsel, rivjärnets storlek, lagring, ogräsbekämpning, valsarnas hastighet, beskäring, filtrering och skördetid har betydelse för det vi ska tappa och slutligen sälja. Samspelet med nyttodjuren, biodiversitetet och det ekologiska livet har precis som lagring och rätt blandning av sorterna också betydelse.

Odlingen

Ekologiskt och KRAV-märkt

Idag har vi musteriägande bönder en äppelodling på 5,5 Ha. Odlingen är KRAV-certifierad och den växer i takt med den hägivenhet, utmaning och uteckling som en ekologisk äppelodling är för oss. Vi satte de första träden 2009 och de sorter vi odlar är Santana, Amorosa och Rubinola. Att odla ekologiskt betyder att vi inte använder kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller ogräsgift. De problem som uppstår bekämpar vi med biologiska metoder, vi gödslar med naturgödsel och vi tar bort ogräset med fräs, hacka och harv.

 

Skade- och nyttodjur

För att detta ska fungera tar vi hjälp av naturen själv. Ta till exempel bladlusen. Den angriper blommor och löv så att äpplena blir små, bladen blir overksamma och grenarna deformerade. Vår bästa bot mot lusen är de naturliga fienderna, nyttodjuren, och ser till att vår odling är så attraktiv som möjligt för dem. Vi förebygger problemet genom att se till att nyttodjuren gillar äppelodlingen innan lusen kommer. Vi planterar in värdväxer, blomsterremsor och vi har så kallade insektshotell, det vill säga bon i form av ihåliga träd, halm i krukor och skyddade gömmen åt dem. Här är flädern bra. Den har vi planterat som lähäck längs staketet mot sydväst. Flädern drabbas mycket av lus, men den är artspecifik och går inte på äppelträd. Däremot serveras nyttodjuren alltid mat och finns då där för oss.

Arbetet mot skadedjur handlar också om ständiga observationer för att hitta dem i odlingen innan de blir etablerade. Till vår hjälp har vi fällor med doftdispensrar och klisterplattor. Alla observationer loggförs vilket ger oss information om svärmningsperioder, vilka i sin tur genom satta biofix anger kläckningstid för larver så vi vet när vi kan vidta eventuella åtgärder.

 

Forskning

Det pågår mycket forskning kring hur vi kan förbygga och bekämpa skadedjursproblemen inom ekologisk odling. Vi har hittills alltid haft många studenter och forskare som gör olika försök i vår odling. Det är otroligt viktigt och väldigt roligt. Vi jobbar stenhårt för att komma i fatt utvecklingen att odla utan att lösa problemen med, förvisso sinnrika, men likväl, giftiga kemikalier. Kemikalier vi inte vill ha varken i marken, sjöarna, djuren eller i oss själva.

 

Säsongerna

Arbetet i äppelodlingen ser så klart olika ut under ett år och även från år till år, men i grova drag ser det ut så här: För oss börjar äppelåret i januari då vi beskär våra träd. Vi tar bort förbrukade grova grenar, vi klipper in ljus längs stammen, vi ser till att alltid få produktion på ett, två och treåriga grenar och vi ser till att träden nästan tror att de ska dö. Jo, för då vill de överleva och sätter många knoppar. Fram i mars, april ger vi träden gödsel och vi börjar fräsa, harva och hacka bort ogräs. I april och maj tacklar vi skorvangrepp vilka kommer med regn samtidigt som vi observerar lusangrepp, sätter ut fällor, räknar larver från olika vecklare och frostfjärilar. Vi ser även till att våra pollinerare finns och är redo att jobba så fort blommorna slår ut. Sommaren fortgår med ogräsharvningar, vattning, ständiga kontroller av skade- och nyttodjur, uppbindning, kartgallring och näringskoll. I september börjar vi provsmaka fast vi vet att det är tid att skörda först i slutet av månaden. Vi vattnar och gör plockmagar, bingar och plocktåg redo. Att plocka i exakt rätt tid är viktigt. För att hitta rätt mäter vi brix, sockerhalt per gram saft kan man säga. Genom att doppa skivor av äpplet i jod ser vi hur mycket av stärkelsen som omvandlats till socker, vi tittar på täckfärg och grundfärg och så smakar vi. Äpplena plockas varsamt och kyls sakta ner innan de lagras. Till must går de äppel som enligt Jordbruksverket och EU inte klassas som klass 1-frukt.

För att få bästa arom på vår must blandar vi våra sorter i olika proportioner beroede på hur smakerna under lagring förändras. Kampen för att få den rätta balansen mellan sötma och syra är ständig.